I huset brann ett ljus
för han som nu var död
det brann för Lazarus
familjens stora stöd
Hur skulle det då gå
när mannen vilar gott
det kan man ej förstå
nu vänds allting mot grått
Då kommer det en man
från staden Nasaret
och säger att han kan
få Lazarus uppväckt
Han säger att han är
en son av himmelen
och sen utan besvär
han väcker dödsmannen
Och liket rör sig sakta
dess kind får livets glöd
och alla kan betrakta
ett under med en död
Huset fullt av lycka
man upplevt något stort
alla vill de trycka
en kyss på Jesus fot
Men stackars Lazarus
var trött på livets strid
och hade sett det ljus
som ses vid slutets stig
Nu önskade han mest
få gå tillbaks igen
att lämna jordlig fest
till ro på dödens äng
Men man som Gud uppväckt
från tysta sömnens klor
för han är hoppet släckt
att gå dit friden bor
En vandring utan slut
ty denne mannens lott
kan inte lösas ut
ett straff är det han fått
© Leif Svensson 2002
https://.ickepoesi.com
